Igår va hela dagen fylld av mörka moln, då och då kom det några droppar. Jag la ner tanken om en skön kväll med grillning, så film-marathon blev planen för kvällen. Hyfsat oladdad tog jag mig igenom första filmen och de två första replikerna i den andra. Sen gav jag upp. I klädd mjukisbyxor med ipoden som mitt enda sällskap tog jag mig ner till havet. Spegelblankt, inte en enda människa inom synhåll och en halvmåne som precis nådde fram genom diset. Jag och myggen tampades ett tag där jag satt på klippan och andades in sommaren, för trot el ej: det luktade sommar.
Så jag njöt av kvällen tillsammans med Audioslave's - Dandelion, myggen och tanken att imorgon kanske det skulle vara sommar på riktigt.
Hear my voice I know that you can You're the fire in my eyes The sun as a man Seasons come along and seasons go And what they'll leave behind I don't pretend to know I'm afraid that all I have missed Will loom very large when the darkness lifts
Little dandelion Let your heart keep time Now the clouds are gone All of your tomorrows shine
I will ride by your side Wherever you go I won't run I won't hide Just letting you know
/h
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar