glädje

inombords står frågorna fortfarande på rad, huvudvärken kommer och går och tårarna lurar inte långt bort. det har varit tungt, det är tungt. tomt och konstigt. konstigt nog har jag funnit någon form av glädje mitt i mitt känslokaos, bland mina tårar växer tankar om underbara dagar och ljuvliga liv. jag vilar på att allt blir bättre, att de gråa täcke som tänkt min vardag är påväg bort. jag ler och tar mig an nästa utmaning.

australien - alone or not at all?

jag brottas med det här varje dag, ena dagen skriker mitt inre: åk själv!! upplev ngt, gör något annorlunda, våga! (om inte annat så för att du egentligen inte vågar!) nästa dag tar det tvärstopp: men jag vill ju inte! jag stannar hemma, förlorar lite pengar, so what?

Så vad ska jag göra? 1 1/2 månad i australien själv? el ... ja vad är mitt alternativ egentligen, sitta hemma 1 1/2 månad och rullar tummarna? suck!

what to do!?

love/h

empty

[psalm 261]

Tack, min Gud, för vad som varit! Tack för allt vad du beskär! Tack för tiderna som farit! Tack för stund som inne är! Tack för ljusa , varma vårar! Tack för mörk och kulen höst! Tack för redan glömda tårar! Tack för friden i mitt bröst!

Tack för himmel blå i livet! Tack för moln du strött därpå! Tack för solljus, av dig givet! Tack för mörkret likaså! Tack för prövningar och strider! Tack för hopp, som uppfyllts väl! Tack för dagen, som framstiger! Tack för hopp som slagit fel!

i've got to get thru this

svart klänning, svarta skor, svarta strumpbyxor - vart tog all den färg han målade världen i vägen?
så var det dags. jag övar på att bita insidan av kinderna så hårt att jag inte känner smärtan på insidan, övar på att le artigt och vara väluppfostrad. jag är egentligen det där, men just idag önskar jag att jag fick vara 4 år och krypa upp i pappas knä. inte hälsa på allt folk och inte prata med någon.


det är inte min första begravning, men den andra var så längesedan och jag stod inte personen ifråga lika nära. jag föreställer mig hur det kommer bli, men vet egentligen ingenting. jag hoppas det är vackert, att blommorna är som konstverk som sätter färg till denna ganska mörka dag. jag önskar att solen sken lika vackert som igår, det hade farfar gillat. ännu mer önskar jag att han kunde vara där, träffa oss alla. träffa alla sina vänner. det hade han älskat.

saknad

kärlek/h

gråskala

måndag och så osugen på att gå till jobbet, vad kan denna dag ge som skall kunna fylla mig med glädje? ibland känns det meningslöst att ens försöka, samtidigt så gör jag det ändå. försöker. jämt, för sanningen är att valet är att försöka vända dagarna till positiva dagar eller att ge upp. hur trött jag än är på allt just nu, så är ge upp inget alternativ det kommer det aldrig bli.

huvudvärken från igår är nu borta, men smärtorna inuti sitter kvar.

jag tackar för livet, för möjligheterna och för kärleken.

men det är tungt just nu.

it can only get better, right?

love/h

en blommig stol

[dagensbild]

Om man sätter lite färg på tillvaron så blir det roligare. Livet är ändå bra underbart! Jag och L har haft många samtal om livet, allt för många. Oftast är det jag som grubblar, ialla fall jag som tar upp det.. Det är ju meningslöst, suckar jag. Hon tittar på mig och säger än en gång (tack för att du står ut) Om det är så att det inte händer något efter det här, om livet är allt vi har, gör då det bästa du kan av det. Hanna, livet den största gåva du någonsin kommer få.

Så jag fortsätter mitt grubblande, för sån är jag...

men i tystnaden tackar jag Gud för att jag vaknar varje morgon,

för att jag kan le, för att jag får älska, för att jag kan gråta...

för att jag känner, ibland gör det ont..

men jag lever.

kärlek/h

4

12 timmar pass på jobbet 2 dagar på raken, slutkörd.

var är laddaren till min digitalkamera?

jag hatar att vara fast i serier men jag tror banne mig jag är det - heroes, i love!

london lördag - glädje

[sov människa, sov]

/h