söndag, augusti 19, 2007

old memories

såg ett kort på några gungor precis och kom att tänka på en gunga som fanns ovanför en av min bästa väns hus när vi var små. vi kallade den "hoppgungan", gungan satt fast i en tallgren vilket gjorde att man fick sånt härlig studs när man gungade på den. sån skönt skräck blandad förtjusning när man gungade på den, då man alltid var lika osäker på om den skulle hålla eller ej. vi spenderade flera timmar där, sågs bara för att gå dit. fast vi var rädda för pojken som bodde i huset nedanför, för det var nog hans gunga egentligen. det har ju nästan alltid funnits något spännande i den "förbjudna". det är längesen nu, undra om någon har lika stor glädje av hoppgungan som vi hade? finns den ens kvar? borde gå dit och kolla någon dag...

i övrigt kan jag nämna två grymt postiva saker i mitt liv: jag har bokat resa till austrailen (26dec-13feb) och jag har fått fast heltidstjänst på Naturkompaniet... glädje!

/h

söndag, augusti 12, 2007

färskpotatis, hallon, äpplen...

[stadigt med båda fötterna på jorden?]
trettio grader varmt, svett som rinner ner för ryggen - om jag trampar lite snabbare så är jag snart där, mjölksyra i benen och havet framför mig. så härligt att ta sig direkt från jobbet till havet, slänga sig och känna det [lagom] kalla havet svalka.
plockade frukt i våran trägård idag, omogna äpplen och päron. ändå en härlig känsla. har inte haft fruktträd sen jag var liten. vi hade plommon och äpplen. björnbär, hallon, fläder, svarta&röda vinbär, krusbär, rabarber, potatis, sallad, dill, gräslök och massa annat gott. en hel liten odling med ljuvliga smaker. när jag blir stor och har ett eget ställe skall jag med odla massa gott och se till att ha rikligt med fruktträd. tänk att brygga sin egen saft, göra sitt eget äpplemos, äta sin hemmaodlade potatis och avrunda med hallonpaj gjord av hallonen från trägården. ibland vill jag vara äldre, nå den där tryggheten... vara nöjd med det som är. sträva framåt men va nöjd med dagen, just nu känner jag mig som jag balanserar mellan verklighet och fantasi. men en dag, då har jag ett litet hus... en lummig trägård och min egen färskpotatis. [hoppas]
sova!/h