torsdag, juli 17, 2008

le!

Ibland, ibland behövs inte mycket. Ibland ler livet åt en utan att man riktigt förstår varför. När det sker är det bara att le tillbaka. För det gör jag. Jag ler sådär riktigt, så tänderna syns. Jag ler så groparna i kinderna blir djupa som dalar och ögonen glittrar som havet.
citerar en mycket klok vän:
jag är kär i livet
Mitt leende infann sig denna väldigt vanliga torsdag kväll, under ett samtal med en klok vän [på msn. ja vet ja vet] och med bra musik i öronen. Det behöver inte vara svårare än så, det är dags att aldrig låta det vara svårare än så!
!kärlek

Inga kommentarer: