stod och blåste håret, med världens minsta och sämsta hårtork, efter träningen idag. då detta tog låång tid, så kom in på tankar som handlade om allt annat än att blåsa håret [för d e ju trots allt ngt man ofta tänker på. eh, nej] en av dessa var: varför har människor lättare för att visa hat än kärlek? stod och filosoferad och insåg att det är väl ändå så!? är man arg på någon, är man irriterad eller stör sig på något hos någon, då säger man det. däremot om man är kär, intresserad eller tycker mycket om någon så krävs det mer för att man skall säga det. va är det för fel på oss[mig?]? den finaste komplimang man kan få från en annan människa måste ju vara att den är kär eller känner starkare för en, oavsett om man själv känner så..or?
vi e knepiga, jag är knepig - världen är fel.
/h
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar